torsdag 18 december 2014

Blodöl och pulversoppa

Nu har jag sett om ett par extra avsnitt på youtube och jag måste säga - fan vilket konstigt program Historieätarna är. Två halvpackade (ganska ofta helpackade och smått fyllekåta) mediaprofiler som halkar runt i vadmal eller rayon på bästa sändningstid och äter blod, inälvor, mikromat, gröt och dricker öl blandat med precis vad du vill. Mjölk, enbärsdricka, blod, brännvin, gröt - ja, vad du vill, sa jag. Och så lite mer gröt. Julspecialen nedan tittar jag på just nu, och den är typ konstigast av allt. Efteråt ska jag titta på det brittiska originalet Supersizers, hade jag tänkt.

onsdag 17 december 2014

Lucka 17: Ditt bästa julminne

Som sagt var så ser alla mina jular ganska så exakt likadana ut. Men ibland, och särskilt när det gäller traditioner är ju det det finaste. Att man kan lita på att samma mysiga saker dyker upp igen, samma människor, samma mat. Jag minns Annas första jul med min familj, när allihop tittade på Kalle Anka och jag kom in i vardagsrummet och såg hela familjen sitta kring teven, och så var hon också där. En del av min familj.

Annars är nog de flesta av mina julminnen från tiden innan jul. Som när vi hade öppet hus på teatern och det kom verkligen skitmycket folk, vi hade luciatåg och femmetersgran och vi hade premiär för Sunes jul (jag spelade lillebror Håkan, en av mina bättre prestationer).

Den här julen blir också ett bra minne - första julen i en egen lägenhet! Det längtade jag hemskt efter förra året, att ha någon egen stans att pynta, baka och mysa. Och det har vi gjort! Massor! Förra julen var vi nyinflyttade i en lägenhet som visserligen var ganska fin men inte vår, och vi gjorde vårt bästa men det var fortfarande ganska  eländigt, och inte som i år. Inte alls!

En vecka kvar till julafton!

Jaha mina vänner, idag är det onsdagen den 17:de december. Jag är i skolan av misstag, en timme för tidigt men det kanske är lika bra, för annars hade det nog inte blivit så mycket bloggat idag.

Igår gjorde jag nästan ingenting. Jag läste lite, städade lite och sen kom jag på att jag skulle till pingstkyrkan för julmiddag för alla loppismänniskor. Jag är ju inte precis troende, men pingsts loppisar och välgörenhetsgojs är så himla bra! Som vanligt var det en person där som berättade om vart de insamlade pengarna går och hur arbetet på olika stationer ser ut, och den här gången var det kvinnohjälp i Kongo som avhandlades. Ofta när man hör rapporter från katastrof- och krigszoner handlar det nästan bara om hur illa det är, som om man inte har något intresse för vad som kan skapa förändring, men här är det väldigt mycket fokus på vilken skillnad man gör. Och det är inte bara "bistånd" utan handlar mycket om att ge människor egna möjligheter och stöd åt lokala projekt, alltså typ mikrokrediter, kvinnoskolor och barnmorskeutbildningar. Det är ju den hjälpen som hjälper mest, teach a man to fish och så vidare. Jag hoppas kunna tillämpa mina egna kunskaper på liknande projekt i framtiden, även om jag varken är sjuksköterska eller ingengör.

På kvällen var jag hemma med Anna och åt lussekatter och tittade på julkalendern och Historieätarna. Som den kultur- etnologi- och historanörd jag är älskar jag självklart varenda grej Haag och Lundgren gjort tillsammans och jag har sett varenda avsnitt av både Historieätarna och Landet brunsås. Veckans avsnitt handlade om Vasatiden och de fick äta kål och dricka öl samt någon sorts blodsoppa med karaktär av fjärdedagsmens. "Alla har en gräns, och här gick tydligen min" var omdömet.

Nu har jag föreläsning om konstbegreppet.

tisdag 16 december 2014

Jag drömde att jag var i Berlin i natt

Godmorgon bloggen! Jag måste säga att jag gillar de här godmorgon-inläggen jag börjat med. De är säkert groteskt tråkiga att läsa men jag bloggar åtminstone varje dag, och det är ett ganska gött sätt att vakna på. Även om jag kanske mest skriver en massa olitterärt strunt.

Fan vad snart det är jul, nu. Imorgon en vecka. Jag känner mig alltid som berättarrösten i Pelle Svanslös julkalender när jag räknar dagarna till jul. "Det var den sextonde december, bara åtta dagar kvar till julafton! Pelle låg i sin takkupa och funderade på om..." den var så mysig! Tittar ni på årets julkalender? Den är ganska bra, och lagom julig fastän den utspelar sig på Kreta eller var det nu är. Det enda som stör mig med det är att det känns en smula kolonialt med en ziljard svenskar som exploaterar Orkidékusten, och de få greker man ser särskilt mycket av är så himla genuina och mysiga och jättegrekiska.

(När jag skulle googla huruvida Kreta är en del av Grekland stavade jag fel och fick veta att kret tydligen är mullvad på polska. Man lär sig något nytt varje dag!)

Som vanligt har jag knappt köpt några julklappar alls, men jag är ändå mer välplanerad än vanligt. Det mesta är bestämt och mina föräldrars klappar är beställda. Mer kan jag inte säga, eftersom majoriteten av mina klappmottagare även utgör majoriteten av min läsekrets... idag behöver jag dock handla igen. Och duscha. Och städa. Som fan.

Lucka 16: En av dina svaga sidor

Svag sida vet jag väl inte, men min sämsta sida är min falskhet, utan tvekan. Min falskhet och ytlighet. Kanske är de mindre framträdande än hos andra, jag är åtminstone medveten om det, men det är fortfarande tillräckligt för att vara jävligt irriterande. Som nästan alla människor bygger jag mitt liv på en lögn, en falskhet, en fantasi som inte finns. Det blir så synligt ibland, när jag märker vad och vem jag dras till och vad som ligger bakom.

Det kanske man skulle skulle kunna kalla för en svag sida ändå? Luftslott brukar inte vara särskilt starka, och tål inte att förfäktas så värst mycket. Åtminstone inte om man är någorlunda intelligent.

Tack och lov lever jag med en människa som med inte särskilt milt våld kan dra det jag verkligen menar ur mig, och få till och med mig att förstå vad som är på riktigt. Vilken del av mig som är det.

måndag 15 december 2014

Ibland när jag har tråkigt

Då tar jag fram den här bilden. Den är min broders verk och den är bland det roligaste jag vet.

Lucka 15: Tre saker som får dig att må bra

En Anna som tycker om mig när jag är trött och sur - extra mycket faktiskt. Och som matar mig, skrattar åt mig och lyssnar på musik med mig.

M A T (särskilt mat med smör, eller kola, eller paj).

Smsa med folk jag tycker om och som gillar att smsa med mig.