fredag 21 november 2014

Fredag kväll

Det jag gillar mest med Girls just nu är nog att alla är såna idioter. Alla gör helt orimliga saker och reagerar på efterblivna sätt heela tiden och det känns som att titta på något hemmafilmat för allas handlingar och tankar och åsikter hänger inte ihop alls och jag kan identifiera mig med det.

Så det är det jag gör ikväll. Jag borde nog göra något annat. Typ vad som helst, men det är det jag gör. Och tittar på grannarna genom kikhålet i dörren när de flyttar in och bär soffor uppför trappan och skrattar när de tappar saker.

Förkyld och försenad

Fuck, jag har fuckat upp idag. Jag skulle ha varit i skolan för tio minuter sedan men är fortfarande på spårvagnen full med lågstadiebarn och har cirka tio hållplatser kvar. Exakt tio hållplatser kvar, faktiskt. Tack och lov är min klass är snäll och lugn, så det är inte så farligt fast vi ska ha seminarium. Alltså göra små presentationer och sedan diskutera det vi presenterar i gruppen.

Uppgiften har varit att välja ett vardagligt föremål och sedan analysera det med hjälp av aktör-nätverks-teori, alltså hur föremålet integreras som aktör i ett nätverk, t ex nätverket "en teknisk människa" eller "en människa som hänger med". Typ. Huvudpoängen med teorin är att ingen och inget ÄR något, utan BLIR det utifrån kulturella tolkningar av olika saker med/hos/på den personen. De olika sakerna kallas agenter och människan i samspel med agenterna blir en co-agent/hybrid/cyborg. Roligt men lite krångligt. Vi ska prata om smartphones.

Nu är jag på Drottningtorget. Fem hållplatser kvar alltså. Jag är snorig och har skitont i halsen. Men det är en bra spårvagn, ur plankningssynpunkt. Den där sorten där vagnarna är separerade, så man bara sätter sig längst bak så ser man om de går på. Hur långt ska de här jävla lågstadiebarnen egentligen??

tisdag 18 november 2014

Gryning hälsas av skymning, och däremellan natt

Jag vet inte om ni brukar använda den hära länklistan jag har här i högerspalten på bloggen? Där har jag några av mina favoritbloggar, ingen av dem särskilt lika min, och nu har jag lagt till en ny som jag vill uppmärksamma.

Kammebornia är ett kungarike i ett gammalt trädgårdsmästarhus och där bor kungen och drottningen av Kammebornia med alla sina tonårsbarn. Mest är det Pia som skriver, om mörker, barn, stickningar och höns. Alternativt liv, med mer hembakat och hemsytt och mindre arbete och mindre pengar. Lite som Underbara Clara alltså, fast utan att vara rik och berömd utan på en nivå som är mer sannolikt för de flesta. Mer trasig bil, ryggont och cancer, och mer av det trasiga som alla har men de flesta inte visar. Den är fin!

lördag 15 november 2014

Manshat är rimligt

Inte för att ALLA MÄN är onda och de flesta män är faktiskt snäääälla och hat föder hat och wä wä wä och så vidare men det ger en ett jävla andningshål i den här floden av manskärlek jag simmar i varje dag. En motvikt till varje gång en mans bekräftelse är tusen gånger mer värd än en kvinnas, för varje gång en mans begär gör mig knäsvag och yr, till alla timmar jag ägnar åt att läsa igenom chattkonversationer, sms och kommentarer från diverse män. Som jag inte bryr mig om. Eller bara vill vara helt vanlig jävla vän med.

Jag vill inte ha något av dem. Bara bekräftelsen på att jag är kvinna, könad bekräftelse. Att jag är liggbar, från vilken jävla tönt som helst. Detta satans mansavgudande.

Jag har inte låga krav. Jag är snarare känd för att ha extremt höga krav när det gäller män, men rör mig och jag är din, ge mig ett finger och jag kommer inte ta handen utan jag kommer sluka hela jävla armen på dig och förmodligen ta en tugga av axeln också, för du är man och du gör mig till kvinna.

Jag igår kväll
(bild: Lina Neiderstam)
Att få manlig bekräftelse, könad bekräftelse, bekräftelse av mig som kvinna är allt, är mitt liv och manshat är en frizon, en luftbubbla och ett vapen. Jag behöver det.

Vettiga texter på ämnet:
Feminazi: Manlig bekräftelse ser jag som själva motsatsen till bekräftelse. Jag ser den som förnedring och sexism.

Elin Grelsson: Jag minns att han sa att jag var sjukt sexig, jag minns att ville gå hem med honom av bara den anledningen och ingen annan.

torsdag 13 november 2014

En extremt duktig dag

Saker jag gjort idag:

  • klätt på mig
  • pratat med hyresvärden
  • köpt skor med mamma i Skene
  • fikat med mamma i Skene
  • kollat på tyger med mamma. I Skene
  • hittat ram på Emmaus till Annas Hans Arnold-affisch och burit hem den (från bilen)
  • ramat in Annas affisch
  • hängt upp Annas affisch, som jag ramat in
  • städat Annas rum (lite) och packat upp hennes väska
  • städat köket
  • tittat på tv och väntat på Anna som handlade
  • kokat kola
  • plockat ur diskmaskinen
  • plockat in i diskmaskinen
  • flyttat en liten byrå
  • fyllt den lilla byrån med tidningar
  • städat i hallen
  • läst i min bok och ätit kola medan Anna spelade Sims 3 och åt kola
  • haft ont i magen
  • plockat ur diskmaskinen. Igen.
  • plockat in i diskmaskinen. Igen.
  • borstat tänderna
  • lekt tjurfäktning med Anna
  • gått och lagt mig
Det är exakt alla saker jag gjort idag. Kan inte bestämma mig för om jag gjort ganska mycket eller gör väldigt lite alla andra dagar.

måndag 10 november 2014

Att "vara mensig" och ha pms är sannerligen inte samma sak

Att ha pms är typ "alla hatar mig, jag hatar mig, jag kommer dö olycklig, jag är dömd att misslyckas, allt är meningslöst, hur har jag någonsin kunnat tro att jag kan göra rätt" medan att vara mensig är mer NEJ. Jag vill inte! Jag orkar inte! Nej! Jag vill ha mat. Jag vill sova. Nej. Jag vill inte. :( :( :( :( Jag vill Tumblra. Men framförallt så bryr. Jag. Mig. Inte.

Skillnader i text

Ibland blir jag rent chockad över hur jävla bra jag skriver! Samt något besvärad över hur låga krav jag ställer på mig själv när jag skriver skönlitterärt. Jag försöker liksom inte ens vara särskilt bra, och alla vet att det är mycket viktigare hur något är skrivet än vad det handlar om.

Jag läste mina gamla inlägg från i maj i år, och det är ju för fan SVINBRA! Helt löjligt bra, nästan varenda inlägg, bättre än många böcker jag läst. Men när jag skriver annat än blogg och dagbok är det bara "å sen hände det hära och sen hände det hära" och allt är helt ointressant. Jag underskattar mig själv!