fredag 23 januari 2015

I en hundradels sekund tränger ljuset fram

Jag har varit så fransig de sista dagarna. Inte så konstigt, allt är så rörigt med tentor och mormödrar och sommarjobb och fester. Igår började jag, som nästan aldrig gråter när jag ser på tv, gråta både när Jerry Williams berättade en sorglig historia om Cornelis Vreeswijk och när en mamma i Hjärtebarns-dokumentären "nattade" sitt barn som fick narkos för att laga en hjärtklaff. Den sista var värst för det var precis som i Titanic när föräldrarna måste trösta och lugna sina barn fast de inte vet om de någonsin kommer att ses igen. Idag grät jag till True Blood när Tara Mae högg en demon och när Sookie kramade Jason genom gallret.

Men det händer så mycket, som sagt. Imorgon ska jag ha fest, som jag är ganska nervös inför, mest för att jag är så rörig och hängig. Men jag tror att det blir roligt!

Jag övar på en ny grej nu: när jag ligger i sängen eller på golvet eller var jag nu ligger och är ledsen eller ensam eller bara inte tänker på något särskilt så tänker jag alltid att det ligger någon bakom mig och håller om mig, bara för mysigheten. Men jag försöker öva på att sluta med det. Eller snarare på att låta bli att göra det och känna vad jag egentligen känner, vad jag egentligen saknar. Jag har märkt att jag söker mig till en viss form av närhet som inte ger mig det jag egentligen vill ha/behöver utan bara gör mig mer desperat efter det där som jag inte vet vad det är eller hur jag ska få. Så jag gör så där som det alltid står i GP:s frågespalter på helgerna. Stanna i känslan. Och se vad jag söker. Särskilt om jag har någon jag faktiskt vill vara med så tänker jag inte fucka upp det genom att bli desperat, som jag brukar. Dessutom har jag ju mitt nyårslöfte! Bli större och tyngre.

torsdag 22 januari 2015

Bloggstackare

Som ni säkert märker så känner jag mig ganska lost i bloggandet utan listor. Även om jag inte följer dem så gör de att jag alltid har något på lut när jag känner för att blogga. Nu har jag emellertid varit helt utan under hela januari och det har gått... inte fullt så jävla illa som jag väntat mig.

Dock är min älskade bloggstackare fortfarande väldigt negligerad, så jag funderar på sätt att liva upp den och mig en smula. Jag tänker på teman. Veckotema? Månadstema? Framför allt: vad är roligt/intressant att läsa om? Att skriva om? Ett tema kan ju vara nästan vad som helst. Mat, kläder, vatten, familj, sex, väder, skola, demokrati, böcker, feminism. Och så går det ju att töja på.

Vad tycker du att jag ska hitta på?

Vad håller vi på med egentligen?

Pfeeehf, där kom mensen! Fem dagar sen. Helvete vad man kan stressa upp sig och få vanföreställningar på bara fem dagar, trots att riskerna är extremt minimala. Men den brukar faktiskt inte vara sen. Och det hade kunnat ha hänt något. Man vet fan aldrig med kroppjävlar, de är opålitliga.

Nåväl, jag är väl stressad eller något. Det har varit tenta och grejer, och för övrigt så dog mormor härom veckan (vänta nu, borde inte "härom veckan" betyda för mindre än en vecka sen? Det var mer än en vecka sen). Hon har varit sjuk länge etcetera så jag är inte så ledsen men det känns konstigt ändå, nu är det bara morfar och farfar kvar. Jag tänkte att jag ska försöka skaffa barn tidigt så att mina barn inte får så gamla morföräldrar, men så kom jag på att i så fall måste det bli inom fem år, annars blir åldersskillnaden den samma ändå, eftersom mina föräldrar fick barn så sent. Då har det liksom gått ett varv.

Om fem år är jag å andra sidan nästan 27 och det låter som en ganska rimlig ålder att få barn. Nåja, det beror väl på vem man har ihop det med. Tänker män så här mycket på barn och hur och när och med vem? Knappast. Kvinnor lever mycket mer med risken/möjligheten för det, särskilt detta jävla cykelräknande gör en ju väldigt medveten om ens fertilitet.

Idag läser jag för övrigt Om det politiska av Chantal Mouffe. Bra men svår. Det slår mig hur mycket av det vi läser som går ut på att diskutera "vad pratar vi om egentligen?". Det är alltid minst ett kapitel som bara går ut på att förtydliga begreppen och vad man egentligen menar. Det finns inga tydliga gränser inom humaniora så de måste man dra själv på nytt, varje gång.

Och så tittar jag på snön och äter nudlar.

måndag 19 januari 2015

En kråka rullade sig i snön

Idag är en ganska snäll dag! Igår lämnade jag in en halvfärdig tenta men nu är det över. Jag kan tänka på annat, läsa ny kurslitteratur och titta på fåglarna som gör små fågelfotspår i snön på taket utanför fönstret.

Jag och Anna började titta på True Blood igår, ca tusen år efter resten av världen. Jag var helt fast efter ett halvt avsnitt! Jag är ofta ganska ovillig att erkänna hur mycket jag tycker om vampyrgrejer (lågkvalitet, chick flick, etc.) men här är allt så fiiint! Huvudpersonens hus, hår och jobb känns redan helt ikoniska, jag är liksom beredd att ha hennes fula gula bil i ett litet fangirlhalsband redan nu.

Så det ska jag göra idag. Och läsa jättemassor och kanske städa. Och ringa Sykes och kräva intyg på att jag slutat där.

söndag 11 januari 2015

Du menar väl ändå inte att jag får läsa vad jag vill?

Jag pratade med mamma om böcker härom dagen, om att jag aldrig kommit in på att läsa vuxenböcker, utan bara fortsatt och fortsatt med ungdoms- och bilderböcker. Den främsta anledningen till det är att jag inte pallat läsa de böcker jag förväntar mig eller känner att andra förväntar sig att jag ska tycka om. Jag har inte pallat läsa Joyce Carol Oates, Shakespeare eller Räddaren i nöden, även fast jag vill. Och det är de jag borde läsa, eller hur? När jag säger att jag läser mycket tror folk att det är sånt jag läst, och att jag fnyser åt deckare och Denise Rudberg. Allt annat vore konstigt.

Men mamma sa tvärt om! Att det är konstigt att jag inte slukat Camilla Läckbergs samlade verk, helt enkelt för att jag läser mindre än jag gjorde förr, oavsett vad jag läser.

Oavsett vad jag läser! På riktigt? Jo, nu när jag tänker på det läste jag ju inte så jävla högklassiga grejer förr heller, jag bara slukade allt som kom i min väg. Sen att ett par 1800-talsklassiker och Maria Gripe slank med bland alla B. Wahlströmsröda ryggar var bara en slump. De fanns på biblioteket och de verkade bra, det hade inget med kvalitet att göra. Sedan låtsades jag att det handlade om ett aktivt val, ungefär när andra började läsa och jag ville vara bättre än dem. Men så var det ju aldrig. Och så behöver det visst inte vara.

fredag 9 januari 2015

Nionde januari, en fredag

Idag snöar det i Göteborg - och då menar jag verkligen toksnöar! Det är nästan lika tätt mellan flingorna som mellan statusuppdateringarna om att det snöar. Ändå är det plusgrader.

Igår satt jag med mamma vid mormors sjukhussäng hela dagen. Det dygnetrunt-vaktas där nu, när slutet närmar sig, men det kan tydligen ta ganska lång tid. Så mormor sov, mamma läste trädgårdstidningar och jag pluggade. Det var en bra pluggmiljö åtminstone, stillsam och internetfri.

Imorgon är det lördag och då vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Kanske duscha, kanske städa lite, kanske plugga. Vara med Anna.

torsdag 8 januari 2015

Fuckery

Jag vet inte om det är en biverkning eller om jag bara är nervös, men jag kan inte sova. Jag tänker på ideologikritik som vi har tenta på nästa vecka och som jag har ett mycket vagt grepp om, på mormor som beräknas dö inom en vecka (eller mest på mamma) och vad det innebär, på Anna och vad hon tänker på, på körkortet och på en fest jag planerar till om två veckor. Se där, lite blandad kompott. Som vanligt är jag ungefär lika stressad över allt och vet inte om jag ska tänka på det, på något annat eller på inget. Jag tänker på klänningar och på unga män men det snurrar mest. För en gångs skull är jag åtminstone inte stressad över vare sig mitt utseende eller över någon enda man.

Jag tror att jag ska försöka lyssna på En varg söker sin podd. Somna verkar jag inte.