torsdag 23 oktober 2014

22 - Mina syskon

Mitt syskon - min lillebror, min stora bror. Här i bloggen har han bett att bli kallad Kapten X och han är en sån där cool figur. Estetsnygg, gitarrist, välklädd, vältalig. Tack och lov finns det ingen rivalitet mellan oss, utan mest frid och fröjd vilket kan vara hyfsat ovanligt syskon emellan.

När jag var liten tyckte jag lika illa om honom som om alla andra barn och var oerhört misstänksam mot allt han gjorde, men våra kloka föräldrar lät mig vara och avkrävde mig aldrig någon kärvänlighet och den socialt begåvade herren klarade sig nog rätt bra ändå, och tack vare Rio och madam Dammdamm blev vi vänner ändå så småningom. Jag tror att han själv inte är så värst förtjust i familjens roll som den socialt begåvade. Även om det är sant är såna benämningar alltid besvärande.

Vårt främsta gemensamma personlighetsdrag torde vara vår självsäkerhet, och den största skillnaden att han föredrar musik framför böcker medan jag är tvärt om. Nej, den största skillnaden är att han är så mycket rörligare än jag, mer framåt, mer levande. De närmaste dagarna åker han till München på egen hand, vilket jag aldrig kommit mig för då, vid sjutton års ålder. Så det är nog den största skillnaden. Och kanske är den största likheten en analysförmåga?

Och det var i det ögonblicket jag började dricka te

Jag vaknade plötsligt i nuet utan minsta tvekan om var jag befann mig. Från att ha strävat efter sommaren i veckor (efter förra sommaren till och med) och efter att i två år levt på minnet av diverse mäns diverse beröringar blev jag plötsligt så medveten om höstluften och våra kvällar tillsammans.

Jag kan inte säga att jag vet vart jag går men jag vet vad som inte är nu, och är närmare det som är vi. Och jag själv.

tisdag 21 oktober 2014

Morgonmörker

Tjatja bloggeeen! Klockan är ganska precis nästan åtta och jag är vaken supertidigt jämfört med en vanlig dag. Vanligtvis brukar jag vakna typ nio-tio eller så om inte Anna väcker mig tidigare, eftersom jag aldrig ska vara i skolan före elva, men idag vaknade jag strax före sju av någon anledning. Det var en oerhört märklig upplevelse. Det var ju för fan helt mörkt ute! Jag trodde det var typ fyra på natten och att jag skulle kunna somna om i frid och ro men inte det inte. Det är "morgon". I somras vaknade jag vid den tiden varje dag av fruktansvärt starkt solsken utanför fönstret, även om persiennerna var nere.

Vintermörker var inte så farligt som jag tänkte mig. Jag hade väl inte räknat med att jag inte skulle behöva gå upp på morgnarna utan först när det blivit ljust, och att tidigt kvällsmörker var såpass mysigt. Tidigt kvällsmörker är bibliotek, dumpsterkvällar, titta på film och laga mat tillsammans. Och att läsa och åka buss.

Nu har solen gått upp över Bergsjön. Sova mer får jag nog inte, jag har väl drömt färdigt för i natt. Jag drömde att jag hade en stor fest med alldeles för många gäster som jag inte sett på länge. Men jag ska ligga i sängen en stund till innan jag duschar och åker till Götaplatsen, där vi ska intervjua personalchefen på Stadsteatern. Nervöst!

måndag 20 oktober 2014

Gamla barnprogram - på teatern

Menååh, nu blev jag sådär lipig. Jag har lyckats hitta ett av mina favoritprogram från när jag var liten, ett sånt som jag har letat efter i flera år utan framgång - På teatern. Det handlar om ett antal barn vars föräldrar eller morföräldrar jobbar på Dramaten och spelar Shakespeare, och i sin loge spelar upp hela handlingen för barnen. Jag var ju oerhört pretentiös redan som barn, så det här passade mig perfekt och jag älskade ALLT. Hur hade jag kunnat göra annat? Mörker, ondska, passion och död - allt som barn behöver. Säkert var mitt åttaåriga jag förälskad i den hålögde Hamlet med hjärtat fyllt av skuggor också!


lördag 11 oktober 2014

21 - En bild som påminner mig om gamla tider

Den här bilden hade jag som bakgrundsbild i min gamla telefon i flera år. Den visar ett järnvägsspår någon stans i Norge, nära det som kallas Trollveggen. Vi hyrde en stuga där för en natt och jag tyckte att det var den vackraste platsen jag någonsin varit på. Allt var perfekt: floden, träden, bergen, tågspåret, allt. Jag har märkt att jag har ganska lätt för att tycka det när jag känner mig hemma.

torsdag 9 oktober 2014

Mina andra ställen:

Om man tycker att jag är så SINNESSJUKT fantastisk att man bara inte kan hålla sig ifrån mig och saknar mig gränslöst när jag inte orkar blogga så finns jag faktiskt på ett par ställen till, även om det inte är ställen där jag skriver saker:

Min och Annas gemensamma Tumblr. Mest roligt trams, gif:s, feministsaker, söta djur, Game of Thrones och Anna som rebloggar saker om rymden. Och en del fina bilder, som havet, blommor och konstiga dödsgrejer.

Min Pinterest. Masssssa olika boards som inte är så himla stora, men jag är väldigt förtjust i den där sidan, det går att hitta allt möjligt. Jag har väl mest boards om mat, djur, dockor, smarta tips och idéer, nostalgigrejs för 90-talsflickor och kanske lite tantiga inrednings- och hushållstips. Och en del annat. Som det blir.

Sen har jag ju faktiskt en dockskåpsblogg också! Den heter Pappersblomma och har typ... tre inlägg. Men den är fin ändå, någon dag kanske den får min uppmärksamhet igen.

20 - 3 saker jag gjort idag

Hejjjjj, jag har ju en lista också! Som jag började med en gång för tusen år sen på ett café på Södermalm, haha. Herregud vad länge sen. Nå:

  1. Varit i skolan och inte haft föreläsning utan pratat om fältarbetet och vi var på Stadsteatern och fick mejladresser och telefonnummer till diverse chefer som vi ska prata med om deras genusarbete.
  2. Ätit två mackor (en med massa smör och rökt lax och en med smör, pulled pork och någon sweet chipotlsåshistoria) hos mina föräldrar där ingen var hemma och allt luktade som vanligt. Det är så konstigt att vara i sitt barndomshem när man inte är där så ofta, det är ju som en tidskapsel.
  3. Varit på teatern och fipplat med kommunen och lokalvillkor och kronor per kvadratmeter och annat sånt där extremt upphetsande.
Och skrivit en massa dagbok. Jag har upptäckt att jag skriver ju för fan jämt fastän det inte känns så, för det är alltid på olika ställen. Antingen bloggar jag, eller skriver dagbok, eller försöker skriva en bok eller skriver en massa dagbok hela tiden och gör jag inte något av det här så hets-sms:ar jag med Anna eller vem som helst men jag skriver alltid nånstans. Verkligen alltid.