onsdag 12 september 2012

Day 20 – Favorite romance book

Hehehe, ja, det här känns ju lite småfånigt... Egentligen vet jag inte om det är den bästa romantikboken jag läst, eller det bästa paret eller något annat heller, men det är defenitivt den som berört mig mest.

Jag har alltså aldrig varit kär. Jag har känt kärlek, men aldrig varit kär. Självklart har jag varit attraherad och intresserad av människor men det är inte samma sak. Jag har aldrig varit det, och inte heller sett poängen i att bli det. Det verkar krångligt, jobbigt och olyckligt. Eller nej, det verkar ingenting, jag har bara inte brytt mig.

Men så läste jag Döden på en blek häst. Och sen läste jag Tistelblomman. Jag läste om Maja och Jack, och plötsligt fattade jag grejen. Det var såklart en massa andra saker i mitt liv som hände samtidigt och spelade in, men de är ändå så jävla bra.

Deras kärleksförhållande är det enda jag någonsin kunnat relatera till. Det finns ett ställe där de ligger med varandra första gången, och båda är jätteoerfarna fast de är över tjugo, och det är fumligt och varmt men fint ändå, och Amanda Hellberg är så jävla bra.

Jag har läst hennes blogg också ett tag nu, och det är väldigt typiskt för henne. Hon beskriver familjelivet och kärleken och föräldraskapet på ett väldigt oromantiserande sätt, samtidigt som jag kan förstå vad som får folk att välja det. För första gången. Det verkar struligt och bråkigt och skitjobbigt på alla tänkbara sätt, men jag fattar. Och jag vill ha det. Nej, inte det där med barn och familj, men att vara kär. Jag fattar grejen med det nu, varför det är så bra fastän det är så dåligt.

Och jag vill ha det, litegrann.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar