tisdag 2 oktober 2012

Igen

En lite lurig grej med att aldrig ha varit kär och liksom gå och vänta på det är att man inte vet hur man gör. Eller, jag vet det inte i alla fall. Samtidigt skulle man på sätt och vis kunna säga att jag vet det alldeles för väl, och att det är det som är problemet. Låt mig förtydliga.

Jag har aldrig varit kär. Men jag omges av en värld där alla verkar vara det, eller åtminstone tänker på det hela tiden. Jag har sett hundratals filmer, hört hundratals låtar och framför allt läst tusentals böcker om människor som är kära. De är olyckligt kära, lyckligt kära, djupt kära eller bara lite kära. Känslorna och tankarna beskrivs igen och igen och igen tills de bankats in i huvudet på mig och jag har lärt mig precis hur det fungerar och vad jag ska förvänta mig.

Och det är väl just det som är problemet. Jag vet vad jag förväntar mig, och försöker passa in mina känslor i den där mallen som målats upp för mig. Och på samma sätt försöker jag passa in den här andra människan i mallen för hur jag förväntar mig att jag ska se på den jag är kär i. Klart som fan att det inte funkar då. Det känns ibland som om jag kväver de riktiga känslorna, de som eventuellt skulle kunna utveckla sig till något mer, för att jag hela tiden lindar in dem i det jag förväntar mig känna.

Ibland önskar jag att inte alla gjorde så stor grej av det hela tiden. Jag har för fan överlevt i nitton år utan att vara kär, det är inte livsluft vi pratar om här. Kan det inte räcka med kärlek?

Jag undrar om det skulle vara annorlunda om jag inte haft så mycket förväntningar och förutfattade meningar. Men å andra sidan, jag är ju fortfarande rädd för människor på det där konstiga sättet som jag inte riktigt får rätsida på. Jag måste komma dem lite närmare innan jag kan bli kär, skulle jag tro. Som det här. Men sen. Om ett tag antar jag att jag bara kommer vakna upp och tänka "fan, jag är ju kär!". Antar jag. Och ärligt talat, det där som kommer innan, in emellan, det som är steg fyra, verkar så jävla mycket roligare. Det börjar nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar