fredag 16 november 2012

Mina val

Nej, jag skrev inte ut mig från AF i slutändan. Jag nöjde mig med att avanmäla mig från Jobbgarantin, men det är okej. Det känns inte som att jag har gett upp eller "svikit mina ideal" eller något sådant. Varför? För att jag valde det själv, helt själv! Det var ju det jag var ute efter från början, att kunna känna att jag gör egna val utifrån det jag tycker känns rätt, och det här var ett sådant.

Jag var på ett möte idag, och insåg än en gång att jobbgarantin kommer jag få ut absolut INGENTING av, men att det finns vissa fördelar med att vara inskriven. Till exempel kan eventuella arbetsgivare få nystartsjobb-bidraget och det blir lättare för mig att få information om olika arbetsplatser och arbetssätt, eller åtminstone lära mig var man kan få tag på information såhär i början av "karriären", eller vad jag ska kalla det. Så det känns rätt okej.

Det är just sådant jag vill göra nu, för en gångs skull. Jag vill göra saker som jag har någorlunda ordning på varför jag gör, och inte bara det som förväntas, eller det som alla andra gör (och nu säger väl någon: men hallå, du gör ju ALLTID raka motsatsen till vad alla andra gör, och det kanske stämmer, jag vet inte, men vet du varför jag gör det i så fall? För att folk förväntar sig det av mig). Jag vill inte vara ett får. Det är ju det här som är existentialismens kärna: "det är okej att göra som alla andra, bara du gör det för att det är det du själv vill". Typ. Fan var Filosofimorgan hade varit stolt!

Det är därför jag inte pluggar nu, fastän jag gillar skola och utbildning. Jag har varit inskriven i statlig skola i tretton år nu, och vare sig jag har gillat det eller inte så har jag varit i stort sett tvungen att vara där. Nu vill jag inte det mer. När jobbcoachen på Eductus frågade om jag hade fått något elevnummer var jag nära att skrika NEJ, OCH JAG VILL INTE HA NÅGOT HELLER! och slänga på luren i örat på honom. För fastän det var ganska trevligt där så är det inte det jag vill ha.

Idag jobbade jag. Den här gången stod jag modell på Art College på Första långgatan, för andra gången. Det drivs av Folkuniversitetet, och det satt en lista med distanskurser från 195:- precis innanför dörren. Jag tittade igenom listorna, och min spontana tanke var: Åh... Vad roligt det låter.

DET är känslan jag är ute efter!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar