lördag 15 juni 2013

Dag 3 - En låt med många minnen.

Det du! Det finns ju hur många som helst, och jag är ändå ungefär den människan som har minst band till musik av alla jag känner. Min spontana tanke på den här frågan är dock alltid Jag är en vampyr med Markus Krunegård. Exakt varför den gjort så starkt intryck kan jag inte svara på, åtminstone är det inte texten vilket är ganska ovanligt för mig.

När jag hör den, särskilt dunket i introt och stegringen innan refrängen, tänker jag på teatern. På nian när jag var ledsen precis jämt och inte för mitt liv kan minnas varför, när jag var förälskad i vår ordförande (och i en massa andra med), nästan alltid var ensam hemma och i skolan och gjorde vad som helst för bekräftelse på teatern. På vinter när det var så mörkt, på en stängd teater där vi repar West Side Story och jag städar och städar och städar. Och träffar Anna för första gången, utan att veta då att det spelade någon roll.

Så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar