måndag 20 januari 2014

20 januari 2014

Nämen heej min mardröm, är du här? Det trodde jag faktiskt inte, så naivt av mig. Du som var min bild av allt rasar och en dystopi, välkommen, välkommen.

Richard har flyttat ut. Anna åker tillbaka till cirkusen i sommar. Jag blir ensam i en lägenhet. Nu fattas det väl bara att jag blir av med jobbet också, så är mardrömheten komplett. Tillbaka på ruta ett, inget jobb, ingen lägenhet, ensam. Som vore jag tillbaka i sommarlovet efter nian.

S, min vän, du glömmer! Glömmer du det du brukar säga, tänka? Att det finns inget tillbaka, det som försvinner är aldrig borta. Det du förlorade finns alltid inom dig. Anna och det du varit med om har du alltid med dig. Även om något inte hänt på 100 år så HAR det hänt och du har det med dig.

Var inte rädd. Det finns  inget tillbaka.

4 kommentarer:

  1. men jag kommer tillbaka

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gud, kan knappt tänka så långt... men det viktigaste är att du finns där under tiden, inte är försvunnen bara för att jag inte ser dig <33

      Radera
  2. Nej, det finns ju aldrig tillbaka. Nu är nu och allt som hänt har lett oss hit. Hantera och acceptera och mod att förändra det man kan. Ungefär så. Lycka till! Och ner med alla mardrömmar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Huden minns tidens fåror och skönhet.

      Eller nånting, jag vet inte.. Men precis så. Tack!

      Radera