fredag 28 mars 2014

Vad gör jag här?

Det är först när jag är på teatern som jag inser hur fullkomligt utanför mina sammanhang jag är på jobbet. Så långt bort från allt jag trivs med, är bra på, tycker är roligt. Mår bra av. Det här jobbet har sänkt mig så jävla mycket, jag känner mig så liten och löjlig och inkompetent, så långt ner i rangordningen.

Det är skillnad på att vara längst ner, beroende på var man är det. De som står över mig här kan saker och är bra på sånt jag aldrig kommer kunna, för jag har inte det minsta intresse av det. Men så tänker jag ju inte nu. Nu tänker jag ju att det är så det är, att det är de sakerna som är viktiga och att det är så framtiden ser ut. 90-talisternas löpande band, vår tids jobba på varvet. De förväntar sig att man ska vara sån. Sälja, vara effektiv, räkna siffror och sekunder. För alltid. Någon berättade om ett sommarjobb med att skura latrintankar på bussar. Ett långt sämre jobb än detta, men ingen inbillar en att man bör se framtiden i det (tror jag?).

Det här jobbet har fått mig att känna mig dum och fel på alla sätt. Det får mig dessutom att tro att det är mig det är fel på, men när jag kommer till teatern vet jag plötsligt hur vi gör saker, vem man ska ringa, vad som planerats tidigare och vad som saknas. Bevis på att det inte är jag som är felet. Dock har det här jobbet varit en bra övning, en bra språngbräda precis som det var tänkt men nu börjar tiden rinna ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar