måndag 5 maj 2014

Måndag i Stockholm, 14:30

Är det sån här jag blir av att vara ensam för länge? Gör ingenting, skriver inte, tänker inte. Jag introverteras genom tystnaden i min hjärna tills jag blir till ett svart hål av tomhet och längtan som äter varje riktig tanke och jag är ögon i en glasbur. Mer av mig finns inte kvar, inga tankar, inga känslor. Bara det som ser men inte deltar. Om det jag ser ens finns. Jag blir som en npc i sims, en av de där förprogrammerade som bara flyter runt och halvfinns fast ändå inte, tills man tar med dem i sin historia. Rör vid mig så finns jag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar