onsdag 4 juni 2014

Jag vet att jag inte måste men jag blir ändå så helvetes förbannad när jag ser hur tråkiga saker jag skriver om

Fuck fuck fuck fuck satan satan helvetes jävla

Jag orkar inte! Vill blogga om det jag tänker på men satan heller, det ska INTE ut ur huvudet. Då blir det en ostoppbar flod och jag vill inte, vill inte se den, vill inte ha med den att göra.

Jag vet vad jag har gjort. Jag ser mitt eget beteende och jag tänker inte be någon om ursäkt för något för det är bara ynkligt och självömkande. Men jag måste skriva om det, för att komma vidare. Vill inte se det. Måste skriva det. Jag har ju min lilla röda bok också, den som troget bor i handväskan min. Den är väl den enda som jag med gott samvete kan älta älta inför och det här kan bli långältat. Jag vill inte ens lyssna på det själv!

Frågan är vad som blir kvar åt den här lilla raringsbloggen. Jag kan inte skriva om vallmo, brieost och festivalrännande, det går bara inte! Det är sånt det andra lagret av mina tankar handlar om, och om lägenhet, körkort och söka fem jobb om dagen. Det är inte det bloggen handlar om, den handlar om förälskelser och tvivel och sanningssökande, framtiden och självhatet. Jag har en sån där livskris.

Allt som flaxar runt under ytan är för mycket att skriva om här (under ett lager genomskinligt vax eller plastduk) på ett sätt min litterära förmåga kan handskas med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar