onsdag 4 juni 2014

Viss musik känns som om någon rör vid mig


Jag får ursäkta att jag skriver så ytliga, meningslösa jävla inlägg. Och inget om vad jag tänker eller känner men jag orkar fan inte med mina egna känslor. Försöker mest undvika dem men inte på det sätt jag alltid gjort utan mer medvetet och observerande, försöker se vad som händer och om det kanske hänt förr. Saknad, svartsjuka, bitterhet, ånger (viss skuldmedvetenhet), framtidsrädslan men den är nog det minsta problemet. Jag tror att jag och Anna i grunden vill samma sak och så jävla mycket mer är det inte som spelar någon roll.

Saknar sex mycket mindre än jag trodde, utom att det känns sjukt jobbigt att se folk kyssas. Lustigt med tanke på att jag inte alls tycker om att göra det själv. Sommaren är vansinnigt vacker och jag har sluppit pms nästan helt den här månaden. Kanske har det med jobbet att göra? Kanske skulle de största besvären försvinna om jag var någonstans jag gillar att vara (eller åtminstone där min första tanke vid första besöket inte är nej nej nej inte här inte det här aldrig).

Men just nu litar jag på mig själv och på att jag om några år framåt kommer be mig själv om ursäkt för det jag tänker och lever nu. Bloggen hjälper mig att inte glömma hur det känns även om jag egentligen borde skriva mycket mycket mer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar