söndag 10 augusti 2014

Min sjukdom (2)

Man träffar någon, och han är väl rätt okej men inte jätteintressant precis. Man hänger någon gång och har lite kul ihop. Något händer en gång, man kysser honom eller han kysser dig och båda gillar det, ganska trevligt! Man vill ha mer av det där trevliga och ser till att träffa honom igen, man får mer och det är bättre ändå. Han tycker om dig men är kanske lite blyg eller sådär. Hur underbart är inte det? När man sitter på jobbet och glömmer bort allt man gör och hör inte vad folk säger för att man tänker på något han sagt och vad du vill ge honom nästa gång ni ses. Och de där gångerna ni ses när andra är med, eller när andra frågar dig något om honom och du... jag vet inte ens. Sen vill du ses en gång till, en sista bara och fullfölja det där som ni kanske blev avbrutna i, och skriver till honom. Du kanske inte får svar först och skriver igen men han har inte tid men kanske nästa helg? Och helvete vad du längtar till nästa helg! Det hjälper dig att stå ut med ditt tråkiga jobb och inget är ett lidande för ni ska snart ses igen. Men han har ju inte lovat något, och kanske på torsdagen eller så skriver du igen men då har något kanske dykt upp och han är upptagen och...

Märkte du det? Där! Där han fick makten över dig. Inte för att han tog den utan för att du lämnade över din existens i hans händer. Du lever för nästa gång ni ses och kollar telefonen varje rast för att se om han skrivit något eller gjort en statusupdatering som kan berätta något om vad han gör eller tänker på just nu. Vad tänker du på? Du tänker på honom. Du har inte tänkt på annat på flera veckor. Även när du egentligen tänker på annat gör du det i form av en konversation med honom. Du tänker på när han ler och låter saker han aldrig sagt trösta dig. Han ekar i ditt huvud konstant, men när du tänker efter har ni nog inte pratat i verkligheten på över en månad. Du försöker andas och tänka på annat men han är där hela tiden och du bestämmer dig för att du nog är kär i honom. I honom honom honom. I vem? Ni har pratat två tre gånger och du minns knappt hur han ser ut utom på facebookbilder, men du tänker på saker han sagt som han inte sagt till någon annan och att du var någon speciell den kvällen och nu har det gått tre månader sen ni sågs senast, sedan dess har du fått två meddelanden från honom och han är det sista du tänker på innan du somnar och det första du tänker på när du vaknar och han är kraften som skapar dig, solen du har din bana kring och materian du existerar av. Du är värd mer.

3 kommentarer:

  1. jag känner ändå igen mig i det här på vissa sätt.. bara att jag oftast lätt kan glömma det om jag vill det.. men det är ju ett sätt att roa sig, det känner jag igen mycket. kommer och går. men spelar egentligen ingen roll alls.

    SvaraRadera
  2. Been there, done that. Så fruktansvärt destruktivt, och lite läskigt att tappa bort sig själv och sin egen vilja sådär.

    SvaraRadera
  3. siri jag vill ha en pool :(

    http://tjock.se/hemmet/art/307066/s_hr_ska_en_hemmapool_se_ut/

    SvaraRadera