fredag 3 oktober 2014

Den sol som går ner någon annanstans ger ett gryningsljus att förlita sig på

Ibland går jag med en känsla av att leva i en värld i förfall. Att allt viktigt omkring mig faller, allt som betytt något. Varken min gamla lågstadieskola, högstadium eller gymnasium finns kvar, skogar röjs för att ge plats åt nya hemska villaområden, släktingar dör, teatern demonteras och fabriken fylls med andra människor med mer pengar. Gamla sommarstugor håller på att rasa ihop och det finns ingen som orkar fixa det. Ja. Som om allt omkring mig faller sönder.

Det enda jag tröstar mig med då är allt som skapas där jag tittar bort. Och då menar jag inte bara sånt som är "nytt och fräscht" utan allt, och också allt som är och som står stadigt som man inte tänker på. Mina egna tankar, texter och saker som jag och Anna skapar tillsammans. Och allt som kommer sen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar