torsdag 5 februari 2015

Varför jag kanske inte orkar läsa (eller skriva)

Jag läser Skådespelssamhället av Guy Debord och texten talar till mig.

Allt eftersom det som är nödvändigt, i samhället visar sig vara en dröm, blir det nödvändigt att drömma. Skådespelet är det fjättrade moderna samhällets onda dröm, som till slut bara uttrycker dess önskan att sova. Skådespelet vakar över denna sömn.

Det är det som är problemet. Jag vill inte bli talad till, orkar inte lyssna, vill inte veta. Jag har satt på mig mina skygglappar igen och börjat gå framåt, ovillig att vakna fastän jag hela tiden har den där rösten som ligger under och fortsätter prata och fortsätter peta på mig. Den vill inte att jag ska sova, jag vill inte sova.

Men jag sover och håller hårt för öron och ögon. Men nu måste jag lyssna. Det här är obligatorisk läsning och just nu enda vägen framåt. Jag är på rätt väg, alltför rätt väg för att vilja fortsätta på den. Jag bär på någonting jag låtsas är för tungt och låtsas klaga och låtsas inte orka men så fort jag försöker på riktigt märker jag att det går bra och inte ens är så värst svårt men jag vill inte försöka. Gör man något på riktigt finns det något att förlora.

Detsamma med musik. Den som väcker något, är något, minns något. Det är därför jag inte orkar med den.

1 kommentar:

  1. Anonym Fiskälskare7 februari 2015 03:49

    dina fiskar håller definitivt på att dö! de var fler än fem förut!

    SvaraRadera