onsdag 22 april 2015

Jag vill skriva till mina barn

Det är en sån sak jag hela tiden glömmer att jag vill göra så att jag aldrig gör det. Även om jag aldrig får barn så vill jag ändå skriva till dem, till framtidens barn. Till dem som en gång kommer.

Jag vill skriva om hur det är att leva i framtiden. I den tid som alla längtade efter, det som alla drömde om. Att vara född alldeles alldeles innan framtiden tog vid och växa in i en värld där allt finns och allt är möjligt. För allt finns. Det finns ingenting som inte finns. Världens första huvudtransplantation står för dörren. Vi har världen i fickan och allt är möjligt. Att veta det men inte vara glad för det, för man vet ännu mer vad det leder till och att de flesta människor inte får ta del av det.

Och att inte kunna se en fantasiframtid - för den är redan här!

Deras framtid är en annan. Deras framtid är mardrömmen i våra sagoböcker, det oundvikliga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar