fredag 21 april 2017

Den dummaste konversation jag haft

Jag jobbade ju frivilligt på en loppis ett tag och var där en eller två dagar i veckan och jobbade med ett gäng pensionärer. En gång hittade jag ett konstigt föremål som jag inte visste vad det var, en lång pinne med ett handtag i ena änden och som var avbruten i den andra.

Jag: Margaretha, vad är det här?

Tant 1: jaa, men det vet du väl?

Jag: nej?

Tant 1: men det är ju en sån här... vad heter det, som man... Sture! Vad är det det heter?

Farbror: jamen det är ju en sån ja! Sån där... ni vet?

Jag: nej? Jag har ingen aning, är den inte trasig?

Farbror: nääej! Det är ju en sån... ja. Mona?

Tant 2: jamen det vet ni väl! Det är ju en sån där... som maneeh... *viftar vagt* ni vet.

Jag: nej?? När man vaddå?

Alla: jaa men du vet! När man... vad det nu heter. *pillar med handtaget utan att något händer* *pekar i ospecifika riktningar med pinnen* *hummar självsäkert*

2 kommentarer: