måndag 8 maj 2017

Slöa deckarförfattare

Alltsåååååå. Det sämsta jag vet i deckare, vet ni vad det är? Jag har läst lite deckare på sista tiden och märkt en OTROLIGT störig grej som jag inte FATTAR hur någon redaktör kan godkänna och inte förpassa direkt till sopkorgen. Jag kallar den "sista minuten-slutsummering". Det är som om författaren bara OJ JAG HAR BARA TIO SIDOR PÅ MIG NU GÄLLER DET ATT KNYTA IHOP SÄCKEN och knölar ihop alla lösa trådar som går att hitta i världens sämsta mono- eller dialog och slänger in några av de viktigaste ledtrådarna som ett visst ja, den grejen också alldeles på slutet.

Allra sämst är det när det här värdelösa inslaget innehåller något mått av fejkpoetiskt "jaaaa detta kommer vi aldrig få veta, vilket mysterium livet är!" Fy fan vad sämst. Som om författaren liksom erkänner att jaja jag har inte någon förklaring till varför det där hände men nu säger den här karaktären att ingen vet så då har jag uppmärksammat det. Det är en deckare! Om ledtråden inte leder nånstans ska den inte vara där!

Mitt sämsta exempel någonsin är den inre monologen "varför hon valt att byta kön? Det visste hon inte själv." Okej, så mördarens huvudsakliga drivkraft har ingen förklaring, jaha. Eller "varför hon valde namnet Jane kommer vi aldrig få veta." Varför ska du uppmärksamma det då? Eller "dådet var uppenbarligen motiverat av att maken hade hånat hennes skrivande", vilket inte nämts att han gjort PÅ ETT ENDA STÄLLE för att fokus istället legat på huvudpersonernas privatliv. Alla dessa exempel är alltså hämtade från de sista. Tio. Sidorna. Fy fan vad sämst!

2 kommentarer:

  1. Hahaha älskar det här!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så dååååliiigt!! Mem jag kanske borde skriva mer inlägg om saker jag ogillar? Verkar ju uppskattas ^^

      Radera